
Introduktion till beredskapskommunikation
Hur säkerställer man att verksamheten fungerar i händelse av krig och kris?

Få saker har varit omgärdat av så mycket hype och konspirationer som 5G varit sedan dess introduktion. I denna text skall vi faktiskt inte ge oss på att förklara detta fenomen men däremot försöka reda ut grundläggande fakta kring teknologin och dess egenskaper på ett förenklat sätt.
5G är just Femte Generationen av mobilnätverksteknologier och är en global standard framtagen av organisationen 3GPP. Standarden som fastslogs 2018-2019 definierar inte bara hur den trådlösa överföringen skall ske utan också hur alla protokoll och gränssnitt som utgör systemet skall fungera.
Teknologin erbjuder blixt-snabba överföringar och svarstider kombinerat med förbättrad säkerhet och flexibilitet. Det medför inte bara att dagens tjänster kommer bli bättre utan det kommer öppna dörrar till helt nya tjänster. Så med sin överlägsna prestanda så är tekniken nu i färd med att förändra hela samhället på motsvarande sätt som 3G och 4G LTE gjorde med dåtidens nyheter som browsing, mobilappar och streaming.
Skillnaden mot tidigare paradigmskiften är att det denna gång sannolikt kommer förändra hur verksamheter fungerar snarare än hur individer konsumerar. Men det är spekulation.
Precis som tidigare generationer av mobilnät så ansluter även 5G-enheter med hjälp av radiovågor till en basstation via antenner. Basstationen vidarebefordrar sedan signalen till kärnnätet som då upprättar förbindelse med önskad destination - som kan vara en annan mobilanvändare, en strömningstjänst, en webbsida, etc. Om destinationen är en annan mobil enhet så händer samma sak i omvänd ordning där mottagaren befinner sig.
Men om 5G fungerar likadant som tidigare tekniker – hur kan det då vara så mycket bättre, snabbare och effektivare?
Det riktigt korta svaret är genom att utveckla och optimera hela överföringsprocessen. Optimeringarna omfattar både hur data hanteras och komprimeras före överföring, hur data transfereras i luften samt nätets arkitektur och komponenternas prestanda. Tillsammans så medför förbättringarna att slutresultatet blivit många gånger bättre.
En av förbättringarna i 5G är utnyttjandet av frekvensband i olika delar av frekvensspektrumet. Med en kombination av och låga - och för mobiltelefoni - mycket höga frekvenser så kan 5G skapa en balans mellan räckvidd och kapacitet som kan anpassas efter rådande förutsättningar och behov.
Lågfrekvent 5G ligger i området upp till 1GHz och består av spektrum som tidigare användes för 1G och 2G och tidigare oanvända band.
Den lågfrekvent delen av 5G kallas också för Coverage Layer (täckningslager) och används för att skapa långtgående täckning med lägre kapacitet.
Mellan-bandet i 5G använder frekvenser mellan 1 GHz och 6 GHz vilket inkluderar de tidigare/befintliga 3G/4G banden samt nya dedikerade frekvensband.
Mid-band 5G benämns ibland som Capacity Layer (kapacitetslager) och kan ses som ryggraden i tekniken då frekvensområdet erbjuder en fördelaktig kompromiss mellan räckvidd och kapacitet.
För 5G kommer också helt nya frekvensband att avsättas i 24 GHz till 86 GHz banden.
Det så kallade High-Capacity Layer (högkapacitetslagret) kommer att kunna tillhandahålla extrem kapacitet men med mycket begränsad räckvidd. Denna kapacitet kommer därför endast kunna uppnås på avgränsade platser där infrastrukturen är mycket tät och obehindrad.

Modulation kallas det sätt som ett system manipulerar radiovågor för att överföra data trådlöst. Genom modulation "präglas" information på en radiovåg genom att påverka någon av vågens naturliga egenskaper så som amplitud (styrka), frekvens eller fas.
I 5G används en kombination av amplitudförändring och fasförskjutning som kallas QAM (Quadrature Amplitude Modulation). Denna teknik - som finns i flera varianter - möjliggör att väldigt många fler datapaket kan överföras per tidsenhet än tidigare använda modulationstekniker.
I kombination med QAM så används också tekniken OFDMA (Orthogonal Frequency-Division Multiple Access). Denna procedur kan automatiskt upprätta individuella subkanaler inom en given frekvens som möjliggör att data från olika avsändare och till olika destinationer kan skickas parallellt utan att blandas.
Sammantaget medför teknikerna också att man inte behöver ha buffertzoner mellan frekvensbanden på samma sätt som tidigare vilket gör att hela det aktuella frekvensspektrumet kan användas för transmission.
MIMO står för Multiple input Multiple output och är en teknik där både sändare och mottagare har flera radio-enheter och/eller flera individuella antenner. Tillsammans med intelligenta programvaror möjliggör det att signaler kan koordineras bättre och på så vis förbättra mottagning och dataöverföring. Multiantennlösningar har funnits länge och har nyttjats av en rad kommersiella användningsområden som t.ex. Wifi-routers.
Med intåget av 5G så krävs dock datamängder och kapacitet som konventionell MIMO inte kan hantera. Svaret är en vidareutveckling av konceptet - Massive MIMO.
I Massive MIMO är en antennuppsättning försedd med ett större antal antennelement och ett nät av sändare och mottagare. Dessa är integrerade på ett sådant sätt att de kan styras separat och på så vis rikta sändningarna. En sådan uppsättning möjliggör att en kombination av tre tekniker i både upplänk och nedlänk för att uppnå exponentiellt förbättrad täckning och kapacitet - Beamforming, Null forming och Spatial Multiplexing.
Teknik som ökar signalkvaliteten genom att fokusera uteffekten vilket medför att sända och mottagna signaler förstärks i vissa riktningar. Detta resulterar i en förbättrad signalkvalitet i förhållande till störningar och brus vilket i sin tur leder till bättre täckning och kapacitet.
Teknik som sänker eller eliminerar utstrålningen i oönskade och överflödiga riktningar i det fysiska rummet. Genom att minimera onödig utstrålning resulterar tekniken i minskade störningar och brus.
Teknik där flera dataströmmar kan skickas med samma transmission som kan dedikeras till en (Single-user MIMO) eller flera mottagare (Multi-user MIMO) samtidigt beroende på situation. Detta förbättrar datahastigheten respektive kapaciteten.


Hur säkerställer man att verksamheten fungerar i händelse av krig och kris?

Hur garanterar man att inte missar något när man utvärderar sin kritiska kommunikationsmiljö?

Hur stärker man kommunikationssystem för att stå emot utmaningarna under incidenter, kris och krig?

Hur säkerställer man att verksamheten fungerar när ordinarie kommunikationssystem inte längre är tillgängligt?