5G NSA

5G Non-Standalone (NSA) är den arkitektur som användes vid den första breda kommersiella utrullningen av 5G och som de flesta mobilanvändare mötte först.

Begreppet Non-Standalone innebär att 5G-nätet inte fungerar helt på egen hand utan istället används 5G som ett tillägg till det befintliga 4G-nätet.

Rent tekniskt sker datatrafiken över 5G New Radio (NR) medan nätets styrning och kontroll fortfarande hanteras av 4G-nätets kärna.

Hur fungerar det?

När en mobiltelefon ansluter till ett 5G NSA-nät kopplar den först upp sig mot en 4G-basstation, som fungerar som ett så kallat ankare i nätet. Det är via 4G-förbindelsen som autentisering, signalering och styrning sker.

När användaren exempelvis laddar ner stora datamängder aktiveras 5G-radion parallellt för att tillföra extra bandbredd och högre datahastighet.

Fördel

5G NSA möjliggjorde snabb utrullning av 5G. Operatörerna kunde återanvända befintlig 4G-infrastruktur och komplettera med 5G-antenner, vilket gav användarna högre hastigheter för mobildata (eMBB).

Begränsning

Eftersom nätets kärna fortfarande är 4G-baserad saknas stöd för flera av de funktioner som är unika för 5G, som t.ex. extra låg latens och Network Slicing. Funktionaliteten är därför främst begränsad till snabbare bredband.

Är det "äkta" 5G?

Ja – radiosignalerna är 5G men i praktiken erbjuder 5G NSA främst högre datahastigheter, snarare än de nya tjänster och egenskaper som förknippas med fullt utbyggd 5G.

För konsumentanvändning är detta ofta fullt tillräckligt. För mer avancerade tillämpningar, såsom industriell automation, verksamhetskritisk kommunikation och garanterad låg latens, krävs nästa steg i utvecklingen: 5G Standalone (SA).